Pumped up kicks

Har precis läst klart alla texter ur häftet vi fick på svenskan, bara hela grejen med att skriva uppsatsen klart nu.
Ska nu byta om, fika något lätt och tigga lite massage innan det bär iväg mot träning på Öbacka. 
Så sjukt sugen på att spela nu, hoppas det blir en bra träning!
 

Vickan

Alltså, ja. Jag säger bara det, X Factor nästa år för den här eller?


Banoffee pie

Nu håller jag alltså på att göra pajen jag ska bjuda flickorna på på fredag.
Har ätit den en gång tidigare hos Linns storasyster Sanna och jag hoppas att jag kan göra den lika välsmakande..

Återkommer om resultatet!

Don't listen to a word I say

Halli hallå!

Den här helgen har mest bestått av att ta det lugnt och ta igen sig. 
Idag blev det dock en tur in till Öbacka för att se herrarna ta sig an Frösön. Det blev förlust med 9-5 eller något sånt tror jag.
Har egentligen supermycket plugg att göra men har verkligen ingen ork, så som den typiska slashasen jag är skjuter jag upp det. Fan också.

Nu ska jag göra min dagliga planka, duscha och sen sova. 
Vända tillbaka dygnet en aning.

Vampire Diaries & Städning

Imorgon ska jag alltså upp tidigt (om jag är kry det vill säga) och städa ur Experts nya lokaler eftersom de snart ska flytta in dit.
Jag skrev upp mig på första passet, vilket är 10.00-12.00 och måste då ta en buss som går 09.20 in till stan. Känns lite smådrygt på en lördag, men det kommar vara fetavärt det när vi drar till Italien nästa år.
Efter det står det mellan ett gympass eller att driva runt lite och bara slappa innan herrarnas match klockan 14.45. Mest troligt bara slappa eftersom jag inte är riktigt kry.

Nu ska jag duscha och sen hoppa i säng, snart är det min födelsedag!! OJOJ!!
Närå, 17 är ingen speciell ålder att fylla. Annat om ett år, gosse!

I can see your true colours shining through

Ja, livet alltså.
Vaknade med en otrolig huvudvärk imorse och blev alltså hemma från skolan. Ska ladda för att gå imorgon, men först tänkte jag se första avsnittet av Stalkers då jag var på träning när det sändes igår.

Sitter här på mitt rum med tända ljus som snart är på väg att brinna ut.
Är så lycklig över det jag har. Över min älskade kusin som jag äntligen fått tillbaka i mitt liv och över mina fantastiska vänner och klasskompisar som jag förresten ska åka till Italien med i trean. Jag är framför allt lycklig med vad jag åstadkommit hittills.
Att jag vågar stå på mig själv, vågar satsa på det jag tror på.
Börjat träna, och mår så bra av det.
Kört igång med både fotboll och innebandyn igen och mår så fruktansvärt bra av att jag faktiskt vågar försöka, vågar göra fel och vågar resa mig upp igen.
Idag skedde något som jag faktiskt blev mer berörd av än jag någonsin trott. Min syster hade varit på ultraljud och plötsligt känns det verkligt att jag ska bli moster. Den lilla krabaten var 18 centimeter och jag fick se bilder på den där den låg i magen.
Snart är du här, lilla vän. Och gudis vilka kärleksattacker jag ska överösa dig med. Otroligt hur man kan känna på det här viset för någon som inte är fött än, för någon man aldrig ens träffat.

Så otroligt härligt när man känner en sån här känsla, ibland tar man det verkligen för givet men oj vad jag borde sluta tycka synd om mig själv de dagar som faktiskt känns värdelösa, även om de är färre nu.

Med risk för att låta som vilken liten tjej som helst: jag älskar er så fruktansvärt mycket, mina fina fantastiska vänner, min otroliga familj och min underbara släkt.

Rädd att inte räcka till och bli ensam kvar

Halli hallå!
Nu känns det som att jag börjar ta tag i mitt liv.
På tiden, kan man ju tycka. 
Har gjort upp ett träningsschema med Cajenne, riktigt skönt att vi är två om saken eftersom man blir mer motiverad. Inga mer dåliga ursäkter för att göra något jag egentligen mår bra av.

Varför undviker jag det? När jag kommer igång tycker jag ju att det är så sjukt skönt. Jag mår så bra när jag går därifrån och vet att jag bygger muskler. Jag mår så bra när jag gör på det sätt jag själv tror är rätt. 
Mår mindre bra när folk kritiserar mitt sätt att träna och mitt sätt att tänka. Jag börjar spekulera. 
Gör jag verkligen rätt? Kommer jag få något resultat? Har han rätt? Har hon rätt?

Kanske är det som någon en gång för inte så länge sen sa till mig när jag delade med mig av mina tankar. 
Kanske är det så att jag måste välja min egna väg och lita på att den passar mig bäst. För trots allt, förutom dig själv är det ingen förutom utbildade personliga tränare som kan veta vad som passar dig bäst.tr

Now you know

Okej, allvarligt talat.
Dubbelmoral. Vilket bra ord.
Folk som snackar en jekla massa skit om hur någon gör si och någon gör så och sedan gör exakt samma sak, och förväntar sig att det ska vara okej?
Hur går tankegångarna? Vad väntar man sig?
RSS 2.0